Smärta Vs. Sömn
Jag kan ju som smått erkänna nu efter två månader av total invaliditet (något överdrivet men så känns det)
att den resan jag gjorde på min motorcykel inte alls var värd att göra.
Iallafall inte precis då jag gjorde den. Det känns sjukt jobbigt att resan som skulle bli perfekt blev katastrof.
Men jag kan snart gå nu. Tog typ två stapplande steg igår och det kändes bra. Men jag höll på att dö av dom 300 metrarna man måste gå för att komma till matsalen i skolan. Tur att Mathilda och Emil gick med mig. Och tack Mathilda för att du hjälpte mig med allt. Hade vaart svårt att hoppa på kryckor och bära en tallrik på samma gång.
Nu sitter jag hemma och äntar på min kära flickvän Sandra som ska komma hit. Längtar.........
Lycka på PDOL 08
att den resan jag gjorde på min motorcykel inte alls var värd att göra.
Iallafall inte precis då jag gjorde den. Det känns sjukt jobbigt att resan som skulle bli perfekt blev katastrof.
Men jag kan snart gå nu. Tog typ två stapplande steg igår och det kändes bra. Men jag höll på att dö av dom 300 metrarna man måste gå för att komma till matsalen i skolan. Tur att Mathilda och Emil gick med mig. Och tack Mathilda för att du hjälpte mig med allt. Hade vaart svårt att hoppa på kryckor och bära en tallrik på samma gång.
Nu sitter jag hemma och äntar på min kära flickvän Sandra som ska komma hit. Längtar.........
Lycka på PDOL 08
Kommentarer
Postat av: Anonym
va d inte jag som tog den?=) jätte fin bild iaf =)
Trackback